Inför en mottagarfunktion för den som avslöjar allvarliga missförhållanden inom Falu kommun och tillhörande bolag

Många anställda är rädda för att säga ifrån om felaktigheter i den egna verksamheten. Det finns fog för den rädslan. Det är vanligt att kritiska anställda straffas genom utfrysning, omplacering eller avskedande, visar forskning.

Under sommaren 2011 uppdagades mutmisstankar inom Trafik och fritidsförvaltningen, Falun mellan byggföretaget Peab och förvaltningen. Avtalet har senare granskats av Konkurrensverket som yrkar på ett skadestånd på 10 miljoner för brott mot lagen om offentlig upphandling (LOU).

Även Göteborg har haft en mutskandal, ännu ej färdigutredd. I efterspelet till mutskandalen, har Göteborgs stads kommunfullmäktige beslutat och genomfört en rad åtgärder. En av åtgärderna som infördes var en mottagarfunktion för whistleblowers. Detta är vanligt förekommande i privata företag i länder där man inte har den meddelarfrihet vi har i Sverige. Syftet är att man ska kunna få in information om oegentligheter genom att gå förbi den vanliga chefen.

Demokratin stärks bara genom öppenhet, delaktighet och dialog och komma tillrätta med missförhållanden i offentligt finansierad verksamhet.
Anställda inom offentliga förvaltningar och bolag har grundlagsskyddad meddelarfrihet och det innebär frihet från straffansvar om uppgiftslämnandet strider mot sekretessbestämmelser. Det är något som den privata sektorn saknar och därför kan behöva införa system som exempelvis ”whistleblowers”. Modet att avslöja missförhållanden behöver stärkas.

Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att utreda förekomsten av korruption i kommuner och landsting, vilket vi välkomnar. Folkpartiet i Falun skulle även vilja att den utredningen kompletteras med en översyn av ett lagskydd på statlig nivå för den som avslöjar allvarliga missförhållanden i offentligt finansierad verksamhet. Ärendet om detta har framlagts av Folkpartiet i Göteborgs stad till kommande SKL.kongress.








Jag föreslår

Att Falu kommun inrättar en whistleblowerfunktion för kommunanställda, i både förvaltningar och bolag, samt förtroendevalda för anmälningar av allvarliga ogentligheter


Åsa Nilser
Folkpartiet Liberalerna

Fakta whistleblowers
Whistleblowers, på svenska visselblåsare, är ett begrepp för anställda som berättar för omvärlden om missförhållanden på arbetsplatsen. Det kan gälla olagliga händelser som korruption, vanvård eller myndighetsmissbruk av klienter, kunder eller vårdtagare man har ansvar för.
Källa: Wikipedia

om jämställdhet i skolan

I morgon får jag bifall för en motion som handlar om :Hur ser det ut med jämställdheten i skolan i Falun? Jämställdhet handlar om att synliggöra strukturer som missgynnar pojkar respektive flickor, inte bara om kvinnors makt. Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men synar man samhället i sömmarna hittar man alarmerande exempel på hur vården, skolan och omsorgen fortfarande är långt ifrån jämställd. Vi måste utveckla arbetssätt i skolan, sjukhuset eller äldreboendet som inte missgynnar medborgare på grund av deras kön. Sällan framställs statistik uppdelat på kön.
Det finns idag i skolan tydliga flick- och pojkkulturer för lärande trots. De speglar traditionella könsmönster, där pojkar dominerar i klassrummet och flickorna fokuserar på arbetsuppgifterna. Pojkarna är och flickorna gör. Både elever och pedagoger hjälps åt att skapa dessa kulturer.
Flickor mest utsatta för kränkningar i skolan
Ett rått klimat i skolan drabbar tjejerna hårdast. Undersökningar visar att flickor känner sig mer utsatta för i stort sett alla former av kränkningar i skolan. Mycket av det som svepande brukar kallas mobbning är egentligen sexuella trakasserier och ytterligare en orsak till flickors högre grad av psykisk ohälsa. Vissa ordningsproblem i skolan, är i själva verket jämställdhetsproblem. Att utveckla jämställdheten handlar i lika hög grad om flickors och pojkars perspektiv. Det finns ett stort behov av att utveckla kunskapen om pojkar och jämställdhet.
Betyg
I Sverige har idag flickor bättre betyg än pojkar i alla ämnen, utom idrott och hälsa, där pojkarna har något bättre betyg. Hur det ser ut i skolor i olika delar av landet varierar naturligtvis, men en bra utgångspunkt för jämställdhetsarbete är att reflektera över betygsresultatet i den egna kommunen eller skolan. Det finns inga enkla svar på varför flickorna har bättre betyg, men det hör samman med de förväntningar och krav som ställs på eleverna i skolan. Arbete med att minska skillnader mellan flickors och pojkars betyg behöver påbörjas redan i grundskolan lägre årskurser.
Regeringen har beslutat att bevilja 80 miljoner kronor till SKL för att fortsätta stödja kommuner, landsting och regionala självstyrelseorgan att kvalitetssäkra sina verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. De nya pengarna är sökbara för projekt. För att få fram information om flickor och pojkar får likvärdig utbildning behövs könsuppdelad statistik, men även statistik uppdelad skola för skola via elevundersökningar och medarbetarenkäter samt statistik från betyg, nationella prov, läsutvecklingstester mm. Genom att synliggöra detta kan skolorna sedan gå vidare och arbeta fram metoder utifrån sina egna problem.
Jag yrkar att Falu kommun genomför en satsning på att kartlägga om eleverna i Falu kommuns
skolor får en likvärdig utbildning oavsett kön genom att ta fram könsuppdelad
statistik via enkäter till elever och medarbetare
Åsa Nilser, ledamot i kommunfullmäktige, Folkpartiet Liberalerna

Sanningen om Landstinget del 2

Sanningen om Landstingets ekonomi
Bokslutet för 2010 är än så länge preliminärt. I avvaktan på det slutgiltiga bokslutet
ska vi i Folkpartiet berätta kort vilka inkomster (intäkter) Landstinget har och hur man
kan styra landstinget.
Landstinget får pengar som är uppdelade i tre poster. Den ena består patientavgifter
och andra ersättningar direkt till verksamheten. De två andra är skatteintäkter och
den tredje är generella statsbidrag (kallade statsbidrag).
 Skatteintäkterna (landstingsskatten) ökar om sysselsättningen och
befolkningen ökar, vilket har skett under 2010.
 Statsbidraget ökar eller minskar beroende på om Landstinget Dalarna
uppfyller kraven för lagen om vårdval, utvecklar sjukskrivningsprocessen och
minskar vårdköerna, rehabiliterar sjukskrivna samt förbättrar underlagen till
Försäkringskassan. Bara 26 % av alla medicinska underlag i Sverige håller
en bra kvalitet, många sjukpenningsunderlag returneras och fördröjer
sjukskrivningarna. Läkarna belastas också av arbete. I timmes läkartid
motsvarar ca 2000 kr. Statsbidragen påverkas också av om staten inför
reformer, exempelvis sänkt skatt för pensionärer eller jobbskattebidrag och då
ökar staten statsbidragen.
Följande har hänt och det handlar om förändringarna av statsbidragen under den
senaste tiden. Statsbidragen beräknas vid prognoser och prognoserna kommer från
SKL (Sveriges kommuner och landsting) vid fem tillfällen varje år, februari, maj,
augusti, oktober och december. Vid varje prognos presenteras nya siffror:
1. 20 september 2010 kom beskedet om att läkemedelsintäkterna skulle
minska med 18 miljoner för 2010 och att staten skulle ge 9 miljoner för
svininfluensavaccinet. 18-9 =7 miljoner
2. I SKL:s oktoberprognos som var grund till budgeten för 2011, skulle
statsbidraget minska med 21 miljoner för 2010. Redan vid
Landstingsfullmäktige var det känt att det Landstinget Dalarna skulle få
minst 28 miljoner mindre statsbidrag för 2010, dvs när
landstingsfullmäktige beslutade om budgeten i november för 2011 såg
det värre ut än det gjorde i december.
3. 15 december blev SKL:s prognos bara 25 miljoner minus för statsbidraget, och det innebar bara en minskning med 3 miljoner från oktober.28-25= 3! Landstingsskatten hade däremot ökat och slutade med 99 miljoner plus!
4. Dessutom är februariprognosen från 2011 positivare än decemberprognosen och ger 5 miljoner i återbäring för 2010 och för 2011 preliminärt 36 miljoner mer jämfört med budget.
5. Om landstinget får pengar för att ha förbättrat sjukskrivningsunderlagen är när detta skrivs ännu inte klart.!
Alla politiker behöver förutom mod, ansvarstagande och handlingskraft också ekonomiskt kunnande. Ingalill Persson (s), Sören Bertilsson (s) och Gunnar Barke (s) får härmed tre gratistips till :
1. Folkpartiet anser att de sjukskrivna ska få bra underlag med kvalitet, därför bör Landstinget Dalarna satsa extra mycket på att förbättra sjukskrivningsprocessen och att se till att Försäkringskassan får bra underlag. Folkpartiet anser att 70 % av alla sjukskrivningsunderlag ska hålla hög kvalitet och att de sjukskrivna får rätt till stöd i tid!
2. Inför regelbundna uppföljningar av ekonomin varje månad med rätt periodiseringar av utgifterna, dvs avskaffa den 13.e månaden då flera hundra miljoner bokförts under de senaste åren.
3. Budgetera högspecialiserade vården realistiskt
Bo Brännström (FP), oppositionsråd Landstinget Dalarna, 070-6059692
Åsa Nilser (FP), politisk sekreterare, 070-6182601

Hur ser det ut med jämställdheten i skolan i Falun?

Jämställdhet handlar om att synliggöra strukturer som missgynnar pojkar respektive flickor, inte bara om kvinnors makt. Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men synar man samhället i sömmarna hittar man alarmerande exempel på hur vården, skolan och omsorgen fortfarande är långt ifrån jämställd. Vi måste utveckla arbetssätt i skolan, sjukhuset eller äldreboendet som inte missgynnar medborgare på grund av deras kön. Sällan framställs statistik uppdelat på kön.

Det finns idag i skolan tydliga flick- och pojkkulturer för lärande trots. De speglar traditionella könsmönster, där pojkar dominerar i klassrummet och flickorna fokuserar på arbetsuppgifterna. Pojkarna är och flickorna gör. Både elever och pedagoger hjälps åt att skapa dessa kulturer.

Flickor mest utsatta för kränkningar i skolan
Ett rått klimat i skolan drabbar tjejerna hårdast. Undersökningar visar att flickor känner sig mer utsatta för i stort sett alla former av kränkningar i skolan. Mycket av det som svepande brukar kallas mobbning är egentligen sexuella trakasserier och ytterligare en orsak till flickors högre grad av psykisk ohälsa. Vissa ordningsproblem i skolan, är i själva verket jämställdhetsproblem. Att utveckla jämställdheten handlar i lika hög grad om flickors och pojkars perspektiv. Det finns ett stort behov av att utveckla kunskapen om pojkar och jämställdhet.
Betyg
I Sverige har idag flickor bättre betyg än pojkar i alla ämnen, utom idrott och hälsa, där pojkarna har något bättre betyg. Hur det ser ut i skolor i olika delar av landet varierar naturligtvis, men en bra utgångspunkt för jämställdhetsarbete är att reflektera över betygsresultatet i den egna kommunen eller skolan. Det finns inga enkla svar på varför flickorna har bättre betyg, men det hör samman med de förväntningar och krav som ställs på eleverna i skolan. Arbete med att minska skillnader mellan flickors och pojkars betyg behöver påbörjas redan i grundskolan lägre årskurser.

Regeringen har beslutat att bevilja 80 miljoner kronor till SKL för att fortsätta stödja kommuner, landsting och regionala självstyrelseorgan att kvalitetssäkra sina verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. De nya pengarna är sökbara för projekt. För att få fram information om flickor och pojkar får likvärdig utbildning behövs könsuppdelad statistik, men även statistik uppdelad skola för skola via elevundersökningar och medarbetarenkäter samt statistik från betyg, nationella prov, läsutvecklingstester mm. Genom att synliggöra detta kan skolorna sedan gå vidare och arbeta fram metoder utifrån sina egna problem.


Jag yrkar att Falu kommun genomför en satsning på att kartlägga om eleverna i Falu kommuns
skolor får en likvärdig utbildning oavsett kön genom att ta fram könsuppdelad
statistik via enkäter till elever och medarbetare




Åsa Nilser, ledamot i kommunfullmäktige, Folkpartiet Liberalerna

om hur vi kan arbeta mot mobbing

Bättre rutiner för att motverka mobbing och andra kränkningar

Folkinstitutet har frågat elever i nian om det tror eller vet att en eller flera klasskamrater mobbas. Falun har en skola som har fått hård kritik dvs. att det förkommer mycket mobbing på skolan, Västra Skolan. Varningsstämpel fick Britsarvsskolan, Gruvrisskolan och Hälsinggårdsskolan. De skolor som fick godkänt var Bjursåsskolan och Söderbaumska skolan. Skolinspektionen pekar på att det finns stora brister i kommunernas planer mot kränkande behandling. 9 av 10 granskade skolor hade brister i sina planer mot kränkande behandling, visar uppgifter från Skolinspektionen när ett urval av skolor granskades.

Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Varje skola ska ha en egen plan. De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering
och annan kränkande behandling av barn och elever. Utredarna rekommenderar bl.a. att alla skolor tar fram rutiner för det förebyggande, förhindrande och åtgärdande arbetet, och ser till att de följs. Att det finns skolpersonal nära eleverna när de inte har lektioner och att involvera eleverna i värdegrundsarbetet, ta tillvara deras kunskap och erfarenheter är bra förslag för att åstadkomma framgång i arbetet. För få vuxna på rasterna, bagatelliserande av kränkande behandling och trakasserier samt bristfällig kartläggning är några av de problem som framkommer i rapporten från Skolinspektionen.

Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning
för att lära och utvecklas. Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl ledning, lärare som elever och föräldrar är engagerade.

Jag yrkar därför att skolförvaltningen

- att Falu kommuns skolförvaltning verkar för att alla skolor aktivt arbetar med likabehandling
- att Skolförvaltningen undersöker hur förankrade de lokala planerna är ur fyra perspektiv, ledning-, personal, föräldra- och elevperspektivet
- att Folkinstitutets siffror tas på allvar och att dagens rutiner för mobbing hanteras ses över
- att rutiner finns hur detta följs upp, dvs vilken kvalitetssäkring som görs av ovanstående planer
- Återrapportering sker senast oktober 2010




Åsa Nilser

Folkpartiet Liberalerna

Om mobbing

De som utsätts för mobbing är många, tyvärr har de sällan stöd från omgivningen efter mobbarna är skickliga att dölja det utåt. Folkpartiet föreslår därför att mobbing ska uppmärksammas och åtgärdas inom 24 timmar.


Mobbing inom skolan ska åtgärdas inom 24 timmar

Mobbing är ofta psykisk misshandel, ibland fysisk. Tusentals barn och ungdomar går till skolan varje dag med en klump i magen, medvetna om att de ska möta sina plågoandar i skolan. De som mobbas är överrepresenterade när det gäller ångest och depression. Forskning visar att skolbarn som mobbar blir kriminella betydligt oftare än andra senare i livet.

Folkpartiet vill att omedelbara åtgärder och insatser ska sättas in inom 24 timmar efter att mobbingen skett. Om något allvarligt händer t. ex att en elev eller en annan elev utsätter en elev eller lärare för mobbing, ska skolan vara skyldig att inom 24 timmar sammankalla till samtal med berörda elever, föräldrar samt skolpersonal. Alla skolor ska bedriva ett effektivt arbete mot mobbing och i de allra grövsta fallen ska en mobbare kunna flyttas till en annan skola. Skolans kunskap om nätmobbing måste också öka genom fortbildning.

Men det finns också många elever som har stabila hemförhållanden men som trots det har svårt att fungera i skolan. Där är samverkan mellan skola och föräldrahem ofta en del av lösningen. Föräldrar ska ges möjlighet att närvara i skolan om en elev är stökig eller har problem. När det gäller elever som har trassliga hemförhållanden, där hemmet snarare är del av problemet än en del av lösningen måste dessa problem lösas av andra myndigheter ex de sociala myndigheterna. Elever som mår dåligt måste få hjälp av en förstärkt elevhälsa.

Som gymnasielärare mötte jag ofta argumentet ” det är skolans sak att uppfostra barn” från föräldrar. Men det är faktiskt så att engagerade föräldrar bidrar till att uppförandet förbättras.

10-12 års fritids

10-12 åringar behöver ha någon tillsyn som håller hög kvalitet. Jag är glad över att vi nu kan genomföra detta i Falun. Tídigare har flera skolor saknat möjligheten. Vissa skolor har stängt sin fritidsverksamhet på lov och sommarlov, men nu gäller den möjligheten alla 10-12 åringar. Detta är roligt att presentera.