Jämställdhet handlar om att synliggöra strukturer som missgynnar pojkar respektive flickor, inte bara om kvinnors makt. Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men synar man samhället i sömmarna hittar man alarmerande exempel på hur vården, skolan och omsorgen fortfarande är långt ifrån jämställd. Vi måste utveckla arbetssätt i skolan, sjukhuset eller äldreboendet som inte missgynnar medborgare på grund av deras kön. Sällan framställs statistik uppdelat på kön.
Det finns idag i skolan tydliga flick- och pojkkulturer för lärande trots. De speglar traditionella könsmönster, där pojkar dominerar i klassrummet och flickorna fokuserar på arbetsuppgifterna. Pojkarna är och flickorna gör. Både elever och pedagoger hjälps åt att skapa dessa kulturer.
Flickor mest utsatta för kränkningar i skolan
Ett rått klimat i skolan drabbar tjejerna hårdast. Undersökningar visar att flickor känner sig mer utsatta för i stort sett alla former av kränkningar i skolan. Mycket av det som svepande brukar kallas mobbning är egentligen sexuella trakasserier och ytterligare en orsak till flickors högre grad av psykisk ohälsa. Vissa ordningsproblem i skolan, är i själva verket jämställdhetsproblem. Att utveckla jämställdheten handlar i lika hög grad om flickors och pojkars perspektiv. Det finns ett stort behov av att utveckla kunskapen om pojkar och jämställdhet.
Betyg
I Sverige har idag flickor bättre betyg än pojkar i alla ämnen, utom idrott och hälsa, där pojkarna har något bättre betyg. Hur det ser ut i skolor i olika delar av landet varierar naturligtvis, men en bra utgångspunkt för jämställdhetsarbete är att reflektera över betygsresultatet i den egna kommunen eller skolan. Det finns inga enkla svar på varför flickorna har bättre betyg, men det hör samman med de förväntningar och krav som ställs på eleverna i skolan. Arbete med att minska skillnader mellan flickors och pojkars betyg behöver påbörjas redan i grundskolan lägre årskurser.
Regeringen har beslutat att bevilja 80 miljoner kronor till SKL för att fortsätta stödja kommuner, landsting och regionala självstyrelseorgan att kvalitetssäkra sina verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. De nya pengarna är sökbara för projekt. För att få fram information om flickor och pojkar får likvärdig utbildning behövs könsuppdelad statistik, men även statistik uppdelad skola för skola via elevundersökningar och medarbetarenkäter samt statistik från betyg, nationella prov, läsutvecklingstester mm. Genom att synliggöra detta kan skolorna sedan gå vidare och arbeta fram metoder utifrån sina egna problem.
Jag yrkar att Falu kommun genomför en satsning på att kartlägga om eleverna i Falu kommuns
skolor får en likvärdig utbildning oavsett kön genom att ta fram könsuppdelad
statistik via enkäter till elever och medarbetare
Åsa Nilser, ledamot i kommunfullmäktige, Folkpartiet Liberalerna
söndag 28 november 2010
måndag 23 augusti 2010
om hur vi kan arbeta mot mobbing
Bättre rutiner för att motverka mobbing och andra kränkningar
Folkinstitutet har frågat elever i nian om det tror eller vet att en eller flera klasskamrater mobbas. Falun har en skola som har fått hård kritik dvs. att det förkommer mycket mobbing på skolan, Västra Skolan. Varningsstämpel fick Britsarvsskolan, Gruvrisskolan och Hälsinggårdsskolan. De skolor som fick godkänt var Bjursåsskolan och Söderbaumska skolan. Skolinspektionen pekar på att det finns stora brister i kommunernas planer mot kränkande behandling. 9 av 10 granskade skolor hade brister i sina planer mot kränkande behandling, visar uppgifter från Skolinspektionen när ett urval av skolor granskades.
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Varje skola ska ha en egen plan. De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering
och annan kränkande behandling av barn och elever. Utredarna rekommenderar bl.a. att alla skolor tar fram rutiner för det förebyggande, förhindrande och åtgärdande arbetet, och ser till att de följs. Att det finns skolpersonal nära eleverna när de inte har lektioner och att involvera eleverna i värdegrundsarbetet, ta tillvara deras kunskap och erfarenheter är bra förslag för att åstadkomma framgång i arbetet. För få vuxna på rasterna, bagatelliserande av kränkande behandling och trakasserier samt bristfällig kartläggning är några av de problem som framkommer i rapporten från Skolinspektionen.
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning
för att lära och utvecklas. Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl ledning, lärare som elever och föräldrar är engagerade.
Jag yrkar därför att skolförvaltningen
- att Falu kommuns skolförvaltning verkar för att alla skolor aktivt arbetar med likabehandling
- att Skolförvaltningen undersöker hur förankrade de lokala planerna är ur fyra perspektiv, ledning-, personal, föräldra- och elevperspektivet
- att Folkinstitutets siffror tas på allvar och att dagens rutiner för mobbing hanteras ses över
- att rutiner finns hur detta följs upp, dvs vilken kvalitetssäkring som görs av ovanstående planer
- Återrapportering sker senast oktober 2010
Åsa Nilser
Folkpartiet Liberalerna
Folkinstitutet har frågat elever i nian om det tror eller vet att en eller flera klasskamrater mobbas. Falun har en skola som har fått hård kritik dvs. att det förkommer mycket mobbing på skolan, Västra Skolan. Varningsstämpel fick Britsarvsskolan, Gruvrisskolan och Hälsinggårdsskolan. De skolor som fick godkänt var Bjursåsskolan och Söderbaumska skolan. Skolinspektionen pekar på att det finns stora brister i kommunernas planer mot kränkande behandling. 9 av 10 granskade skolor hade brister i sina planer mot kränkande behandling, visar uppgifter från Skolinspektionen när ett urval av skolor granskades.
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Varje skola ska ha en egen plan. De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering
och annan kränkande behandling av barn och elever. Utredarna rekommenderar bl.a. att alla skolor tar fram rutiner för det förebyggande, förhindrande och åtgärdande arbetet, och ser till att de följs. Att det finns skolpersonal nära eleverna när de inte har lektioner och att involvera eleverna i värdegrundsarbetet, ta tillvara deras kunskap och erfarenheter är bra förslag för att åstadkomma framgång i arbetet. För få vuxna på rasterna, bagatelliserande av kränkande behandling och trakasserier samt bristfällig kartläggning är några av de problem som framkommer i rapporten från Skolinspektionen.
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning
för att lära och utvecklas. Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl ledning, lärare som elever och föräldrar är engagerade.
Jag yrkar därför att skolförvaltningen
- att Falu kommuns skolförvaltning verkar för att alla skolor aktivt arbetar med likabehandling
- att Skolförvaltningen undersöker hur förankrade de lokala planerna är ur fyra perspektiv, ledning-, personal, föräldra- och elevperspektivet
- att Folkinstitutets siffror tas på allvar och att dagens rutiner för mobbing hanteras ses över
- att rutiner finns hur detta följs upp, dvs vilken kvalitetssäkring som görs av ovanstående planer
- Återrapportering sker senast oktober 2010
Åsa Nilser
Folkpartiet Liberalerna
torsdag 19 augusti 2010
Om mobbing
De som utsätts för mobbing är många, tyvärr har de sällan stöd från omgivningen efter mobbarna är skickliga att dölja det utåt. Folkpartiet föreslår därför att mobbing ska uppmärksammas och åtgärdas inom 24 timmar.
Mobbing inom skolan ska åtgärdas inom 24 timmar
Mobbing är ofta psykisk misshandel, ibland fysisk. Tusentals barn och ungdomar går till skolan varje dag med en klump i magen, medvetna om att de ska möta sina plågoandar i skolan. De som mobbas är överrepresenterade när det gäller ångest och depression. Forskning visar att skolbarn som mobbar blir kriminella betydligt oftare än andra senare i livet.
Folkpartiet vill att omedelbara åtgärder och insatser ska sättas in inom 24 timmar efter att mobbingen skett. Om något allvarligt händer t. ex att en elev eller en annan elev utsätter en elev eller lärare för mobbing, ska skolan vara skyldig att inom 24 timmar sammankalla till samtal med berörda elever, föräldrar samt skolpersonal. Alla skolor ska bedriva ett effektivt arbete mot mobbing och i de allra grövsta fallen ska en mobbare kunna flyttas till en annan skola. Skolans kunskap om nätmobbing måste också öka genom fortbildning.
Men det finns också många elever som har stabila hemförhållanden men som trots det har svårt att fungera i skolan. Där är samverkan mellan skola och föräldrahem ofta en del av lösningen. Föräldrar ska ges möjlighet att närvara i skolan om en elev är stökig eller har problem. När det gäller elever som har trassliga hemförhållanden, där hemmet snarare är del av problemet än en del av lösningen måste dessa problem lösas av andra myndigheter ex de sociala myndigheterna. Elever som mår dåligt måste få hjälp av en förstärkt elevhälsa.
Som gymnasielärare mötte jag ofta argumentet ” det är skolans sak att uppfostra barn” från föräldrar. Men det är faktiskt så att engagerade föräldrar bidrar till att uppförandet förbättras.
Mobbing inom skolan ska åtgärdas inom 24 timmar
Mobbing är ofta psykisk misshandel, ibland fysisk. Tusentals barn och ungdomar går till skolan varje dag med en klump i magen, medvetna om att de ska möta sina plågoandar i skolan. De som mobbas är överrepresenterade när det gäller ångest och depression. Forskning visar att skolbarn som mobbar blir kriminella betydligt oftare än andra senare i livet.
Folkpartiet vill att omedelbara åtgärder och insatser ska sättas in inom 24 timmar efter att mobbingen skett. Om något allvarligt händer t. ex att en elev eller en annan elev utsätter en elev eller lärare för mobbing, ska skolan vara skyldig att inom 24 timmar sammankalla till samtal med berörda elever, föräldrar samt skolpersonal. Alla skolor ska bedriva ett effektivt arbete mot mobbing och i de allra grövsta fallen ska en mobbare kunna flyttas till en annan skola. Skolans kunskap om nätmobbing måste också öka genom fortbildning.
Men det finns också många elever som har stabila hemförhållanden men som trots det har svårt att fungera i skolan. Där är samverkan mellan skola och föräldrahem ofta en del av lösningen. Föräldrar ska ges möjlighet att närvara i skolan om en elev är stökig eller har problem. När det gäller elever som har trassliga hemförhållanden, där hemmet snarare är del av problemet än en del av lösningen måste dessa problem lösas av andra myndigheter ex de sociala myndigheterna. Elever som mår dåligt måste få hjälp av en förstärkt elevhälsa.
Som gymnasielärare mötte jag ofta argumentet ” det är skolans sak att uppfostra barn” från föräldrar. Men det är faktiskt så att engagerade föräldrar bidrar till att uppförandet förbättras.
söndag 30 maj 2010
10-12 års fritids
10-12 åringar behöver ha någon tillsyn som håller hög kvalitet. Jag är glad över att vi nu kan genomföra detta i Falun. Tídigare har flera skolor saknat möjligheten. Vissa skolor har stängt sin fritidsverksamhet på lov och sommarlov, men nu gäller den möjligheten alla 10-12 åringar. Detta är roligt att presentera.
torsdag 27 maj 2010
Ibland har man glädjedagar
Inom politiken är det oftast i dessa tider mest besparingar som står på agendan. Men ibland kan det vara riktigt roligt att vara politiker, idag kändes det som att var en sådan unik dag. Trodde när jag vaknade att inte mycket skulle hända, men blev förvånad när ett av mina förslag hejdades, nämligen införande av pedagogiska måltider inom förskolan. Ännu gladare blev jag när mitt förslag på att satsa på 10-12 års verksamheten inom fritids, eller fritidshemmen kom upp. Tidigare har 11 skolor saknat verksamhet. På sommaren och på loven har verksamheten inte varit tillgänglig. Fritidspedagoger får nu jobba med barnen och verksamheten koncentreras till skollokaler i närheten av skolorna.
onsdag 28 april 2010
Om kvalitet i skolorna
Maria Wilje (FAP) säger i sin debattartikel i dagens Dalademokraten (28/4) att kommunala skolor måste läggas ned om det startas friskolor. Men det viktigaste är hur nöjda eleverna och föräldrarna är oavsett driftsform. En skola som inte satsar på elever och lärare får dåligt rykte och eleverna söker sig därifrån. Den kommunala skolan i Falun behöver mer resurser till undervisning och kompetensutveckling, mindre till annan verksamhet som lokaler och övriga kostnader.
- När vi nu står inför en situation där elevantalet minskar och vi har för mycket skollokaler och övriga kostnader så måste vi fråga oss: Vilka skolor har en positiv utveckling, har en miljö och en undervisningssituation som både elever och föräldrar är nöjda med? Detta kan både gälla såväl friskolor och skolor med kommunal huvudman. Som ledamot i Skolnämnden i Falun anser jag att kvalitetsarbete inom den kommunala skolan har högsta prioritet framöver, det är kvalitén som avgör om en skola får vara kvar.
I februari lyftes frågan om att jobba med kvaliteten inom Falu kommuns skolor av Åsa Nilser (FP) och förvaltningen kommer troligen med ett svar snarast. Se länk till mitt förslag http://falun.se/www/falun/sn.nsf/doc/592F6C691A822C29C12576D6005721A3/$File/2010-02-24%20protokoll.pdf?OpenElement gäller §31.
De positiva effekterna med friskolor måste också fram. Om det finns en friskola i en kommun, påverkar det också resultaten i den kommunala skolan i samma kommun. Det går att förbättra den svenska skolan redan på kort sikt. Här är det kommunerna och skolorna som har ansvaret och verktygen. Friskolorna har visat att det är möjligt.
- Det beror på att flera elever hittar en skola som passar dem, men för elever och föräldrar blir det större möjligheter att välja den utbildning som passar de egna behoven. Vi anser att det är elevens och föräldrarnas behov vi måste utgå ifrån, anser Åsa Nilser (FP), ledamot i skolnämnden i Falun.
De allra flesta som startar och driver friskolor gör det för att de gillar att driva skolor och vill hjälpa elever till bättre resultat.
- Skola och lärare stimuleras till att höja kvaliteten också när de utsätts för konkurrens. Lärare får också en karriärväg genom att de kan byta arbetsplats och bidrar till att höja tillfredsställelsen inom lärarkåren, vilket ökar kreativiteten och kvaliteten i undervisningen. Friskolor drar också till sig mer studiemotiverade elever, vilket kan ses som en kvalitetsaspekt hos friskolorna, fortsätter Åsa Nilser (FP).
En positiv syn på friskolorna gynnar därför den kommunala skolan. Falu kommun bör därför inta en positiv syn på friskolor. Elever som går i fristående grundskolor har inte bara högre slutbetyg (meritvärde) än elever i kommunala grundskolor, de presterar också bättre i det mer objektiva nationella provet i matematik.
Om en skola går med vinst men har dålig undervisning löser sig detta av sig själv.
– En friskola som skär ner på resurser som behövs snabbt skulle snabbt få dåligt rykte och eleverna skulle söka sig någon annanstans, så jag tror inte det är något stort problem, avslutar Åsa Nilser (FP).
Åsa Nilser, Folkpartiet Liberalerna
- När vi nu står inför en situation där elevantalet minskar och vi har för mycket skollokaler och övriga kostnader så måste vi fråga oss: Vilka skolor har en positiv utveckling, har en miljö och en undervisningssituation som både elever och föräldrar är nöjda med? Detta kan både gälla såväl friskolor och skolor med kommunal huvudman. Som ledamot i Skolnämnden i Falun anser jag att kvalitetsarbete inom den kommunala skolan har högsta prioritet framöver, det är kvalitén som avgör om en skola får vara kvar.
I februari lyftes frågan om att jobba med kvaliteten inom Falu kommuns skolor av Åsa Nilser (FP) och förvaltningen kommer troligen med ett svar snarast. Se länk till mitt förslag http://falun.se/www/falun/sn.nsf/doc/592F6C691A822C29C12576D6005721A3/$File/2010-02-24%20protokoll.pdf?OpenElement gäller §31.
De positiva effekterna med friskolor måste också fram. Om det finns en friskola i en kommun, påverkar det också resultaten i den kommunala skolan i samma kommun. Det går att förbättra den svenska skolan redan på kort sikt. Här är det kommunerna och skolorna som har ansvaret och verktygen. Friskolorna har visat att det är möjligt.
- Det beror på att flera elever hittar en skola som passar dem, men för elever och föräldrar blir det större möjligheter att välja den utbildning som passar de egna behoven. Vi anser att det är elevens och föräldrarnas behov vi måste utgå ifrån, anser Åsa Nilser (FP), ledamot i skolnämnden i Falun.
De allra flesta som startar och driver friskolor gör det för att de gillar att driva skolor och vill hjälpa elever till bättre resultat.
- Skola och lärare stimuleras till att höja kvaliteten också när de utsätts för konkurrens. Lärare får också en karriärväg genom att de kan byta arbetsplats och bidrar till att höja tillfredsställelsen inom lärarkåren, vilket ökar kreativiteten och kvaliteten i undervisningen. Friskolor drar också till sig mer studiemotiverade elever, vilket kan ses som en kvalitetsaspekt hos friskolorna, fortsätter Åsa Nilser (FP).
En positiv syn på friskolorna gynnar därför den kommunala skolan. Falu kommun bör därför inta en positiv syn på friskolor. Elever som går i fristående grundskolor har inte bara högre slutbetyg (meritvärde) än elever i kommunala grundskolor, de presterar också bättre i det mer objektiva nationella provet i matematik.
Om en skola går med vinst men har dålig undervisning löser sig detta av sig själv.
– En friskola som skär ner på resurser som behövs snabbt skulle snabbt få dåligt rykte och eleverna skulle söka sig någon annanstans, så jag tror inte det är något stort problem, avslutar Åsa Nilser (FP).
Åsa Nilser, Folkpartiet Liberalerna
onsdag 7 april 2010
Vårdval ser till patienternas bästa
Vårdval Dalarna ser till patienternas bästa
Vårdval eller Hälsoval stärker patientens rättigheter, höjer kvalitén, ökar personalens inflytande och pressar tillbaka köerna i vården. Makten flyttas från politikers styrelserum till människors köksbord. Ersättningen följer patientens val och är lika oavsett vårdgivare. I vårt län har nuvarande majoriteten döpt om reformen till Hälsoval.
På de platser där vårdval redan har införts är fördelarna stora. Nya vårdcentraler har tillkommit. 135 nya vårdcentraler hade bildats i Sverige fram till årsskiftet 2009Några med betydligt bättre öppettider än de gamla, på platser där patienterna vill ha dem. Man har infört drop in-tider och det har blivit lättare att komma fram på telefon för att boka en tid. Vårdval är en gigantisk demokratisering av vården. Framför allt kommer den som är patient att få ta del av de positiva effekter som vårdval innebär. I det långa loppet kommer patienterna att ser fördelarna
Dalarna är inte först att införa Vårdval eller Hälsoval. Vårdval Stockholm har införts för femton olika vårdområden. Inom exempelvis logopedi tillkom 17 nya verksamheter under år 2009 och antalet besök ökade med 30 procent. Sedan vårdval infördes har många av vårdköerna försvunnit.
Inför valet av vårdcentral i Dalarna genom hälsoval finns information på hemsidan www.omvard.se. Där har andra patienter talat om vad de tycker om tillgängligheten och det finns även statistik om vårdcentralen uppfyller vårdgarantin. 93 % av alla vårdcentraler i Sverige ingick vid förra mätningen men bara 22 av 30 av vårdcentralerna i Landstinget Dalarna vilket vi i Folkpartiet inte tycker är en tillräcklig information för alla medborgarna i Dalarna som ska välja vårdcentral.
Vi har tänkt på våra vårdcentraler i glesbygden och därför ingår det i Alliansens och Folkpartiets förslag till Vårdval Dalarna en särskild glesbygdsersättning till vårdcentraler med litet befolkningsunderlag. Ersättningen till vårdcentralen utgår ifrån diagnoser, ålder och kön och som motsvarar varje patients vårdtyngd samt inkomst.
Alla Dalarnas innevånare får nu en möjlighet att välja vårdgivare oavsett bostadsort och det är en viktig reform.
Vårdval eller Hälsoval stärker patientens rättigheter, höjer kvalitén, ökar personalens inflytande och pressar tillbaka köerna i vården. Makten flyttas från politikers styrelserum till människors köksbord. Ersättningen följer patientens val och är lika oavsett vårdgivare. I vårt län har nuvarande majoriteten döpt om reformen till Hälsoval.
På de platser där vårdval redan har införts är fördelarna stora. Nya vårdcentraler har tillkommit. 135 nya vårdcentraler hade bildats i Sverige fram till årsskiftet 2009Några med betydligt bättre öppettider än de gamla, på platser där patienterna vill ha dem. Man har infört drop in-tider och det har blivit lättare att komma fram på telefon för att boka en tid. Vårdval är en gigantisk demokratisering av vården. Framför allt kommer den som är patient att få ta del av de positiva effekter som vårdval innebär. I det långa loppet kommer patienterna att ser fördelarna
Dalarna är inte först att införa Vårdval eller Hälsoval. Vårdval Stockholm har införts för femton olika vårdområden. Inom exempelvis logopedi tillkom 17 nya verksamheter under år 2009 och antalet besök ökade med 30 procent. Sedan vårdval infördes har många av vårdköerna försvunnit.
Inför valet av vårdcentral i Dalarna genom hälsoval finns information på hemsidan www.omvard.se. Där har andra patienter talat om vad de tycker om tillgängligheten och det finns även statistik om vårdcentralen uppfyller vårdgarantin. 93 % av alla vårdcentraler i Sverige ingick vid förra mätningen men bara 22 av 30 av vårdcentralerna i Landstinget Dalarna vilket vi i Folkpartiet inte tycker är en tillräcklig information för alla medborgarna i Dalarna som ska välja vårdcentral.
Vi har tänkt på våra vårdcentraler i glesbygden och därför ingår det i Alliansens och Folkpartiets förslag till Vårdval Dalarna en särskild glesbygdsersättning till vårdcentraler med litet befolkningsunderlag. Ersättningen till vårdcentralen utgår ifrån diagnoser, ålder och kön och som motsvarar varje patients vårdtyngd samt inkomst.
Alla Dalarnas innevånare får nu en möjlighet att välja vårdgivare oavsett bostadsort och det är en viktig reform.
lördag 27 februari 2010
Om politiska partiers närvaro i skolorna
Eleverna bör tillfrågas och informeras liksom lärarna innan politiska partier får tillträde till skolan anser Åsa Nilser (FP), skolnämnden i Falun.
Skolnämnden diskuterade frågan under övriga frågor (24/2) och kom fram till att en policy för Falu kommuns kommunala skolor ska tas fram, uppdraget gavs till skolförvaltningen.
- Det finns alltför många exempel både från historien och vår samtid på att situationer när man varit beredd att frångå rätten till åsikts och yttrandefrihet, visat sig vara steg på vägen mot åsiktsförtryck och diktatur, fortsätter Åsa Nilser (FP).
Det är viktigt att skolan har beredskap för att hantera den situation som kan uppkomma och förbereder sig väl innan ett politiskt parti kommer till skolan. Både elever och lärare ska finnas med i förberedelsearbete och information ska finnas om hur upplägget ser ut. Viktiga principfrågor ska stå högt på agendan, annars kan frustration uppstå om budskapet strider mot skolans värdegrund. Annars kan elever känna sig kränkta.
För att lyckas i arbetet mot kränkning är det en förutsättning att eleverna är delaktiga. Det är elevernas arbetsmiljö det handlar om och det är de som är experter på hur situationen på skolan ser ut, säger Åsa Nilser (FP), skolnämnden i Falun.
Igår fick Skolverket direktiv från Regeringen att ta fram en policy för hur skolor ska hantera politiska partiers närvaro, särskilt partier som bryter mot de demokratiska värdena och värdegrunden i skolan.
Följande gäller:
Skolan är ingen allmän plats. Skolledningen avgör om politiska partier ska få komma till skolan för att sprida sitt budskap.
Om skolledningen beslutar att partier ska få tillträde till skolan så måste detta
gälla alla partier.
•Beslut om att vägra ett parti tillträde kan inte baseras på partiets åsikter eller innehållet i dess budskap – även om dessa står i strid med skolans värdegrund.
• Skolan får neka partier tillträde av praktiska skäl och påvisbara ordningsskäl. Beslutet måste i så fall kunna motiveras.
• Skolan får inte neka partier tillträde av ordningsskäl om det är skolans elever som stör ordningen.
• När skolan bjuder in partier till skolan för att medverka i undervisningen kan man av sakliga skäl begränsa den krets som får inbjudan till ett färre antal partier, t ex de som är representerade i fullmäktige eller riksdagen.
• Samma sak gäller när skolan bjuder in partier till skolan för att medverka i politiska debatter e. dyl. Men om ett parti som inte blivit inbjuden hör av sig och vill komma till skolan ska skolan erbjuda partiet en möjlighet att komma till skolanvid en annan tidpunkt eller att delta i annan form.
• Skolan har ett ansvar för att budskap som strider mot skolans värdegrund inte står oemotsagda.
-Det vore olyckligt om önskemål från extrema och främlingsfientliga partier att få komma till skolan skulle leda till en generellt restriktiv inställning till att låta politiska partier och deras ungdomsförbund verka i skolan och medverka i undervisningen, avslutar Åsa Nilser (FP).
Åsa Nilser, ledamot Skolnämnden
Skolnämnden diskuterade frågan under övriga frågor (24/2) och kom fram till att en policy för Falu kommuns kommunala skolor ska tas fram, uppdraget gavs till skolförvaltningen.
- Det finns alltför många exempel både från historien och vår samtid på att situationer när man varit beredd att frångå rätten till åsikts och yttrandefrihet, visat sig vara steg på vägen mot åsiktsförtryck och diktatur, fortsätter Åsa Nilser (FP).
Det är viktigt att skolan har beredskap för att hantera den situation som kan uppkomma och förbereder sig väl innan ett politiskt parti kommer till skolan. Både elever och lärare ska finnas med i förberedelsearbete och information ska finnas om hur upplägget ser ut. Viktiga principfrågor ska stå högt på agendan, annars kan frustration uppstå om budskapet strider mot skolans värdegrund. Annars kan elever känna sig kränkta.
För att lyckas i arbetet mot kränkning är det en förutsättning att eleverna är delaktiga. Det är elevernas arbetsmiljö det handlar om och det är de som är experter på hur situationen på skolan ser ut, säger Åsa Nilser (FP), skolnämnden i Falun.
Igår fick Skolverket direktiv från Regeringen att ta fram en policy för hur skolor ska hantera politiska partiers närvaro, särskilt partier som bryter mot de demokratiska värdena och värdegrunden i skolan.
Följande gäller:
Skolan är ingen allmän plats. Skolledningen avgör om politiska partier ska få komma till skolan för att sprida sitt budskap.
Om skolledningen beslutar att partier ska få tillträde till skolan så måste detta
gälla alla partier.
•Beslut om att vägra ett parti tillträde kan inte baseras på partiets åsikter eller innehållet i dess budskap – även om dessa står i strid med skolans värdegrund.
• Skolan får neka partier tillträde av praktiska skäl och påvisbara ordningsskäl. Beslutet måste i så fall kunna motiveras.
• Skolan får inte neka partier tillträde av ordningsskäl om det är skolans elever som stör ordningen.
• När skolan bjuder in partier till skolan för att medverka i undervisningen kan man av sakliga skäl begränsa den krets som får inbjudan till ett färre antal partier, t ex de som är representerade i fullmäktige eller riksdagen.
• Samma sak gäller när skolan bjuder in partier till skolan för att medverka i politiska debatter e. dyl. Men om ett parti som inte blivit inbjuden hör av sig och vill komma till skolan ska skolan erbjuda partiet en möjlighet att komma till skolanvid en annan tidpunkt eller att delta i annan form.
• Skolan har ett ansvar för att budskap som strider mot skolans värdegrund inte står oemotsagda.
-Det vore olyckligt om önskemål från extrema och främlingsfientliga partier att få komma till skolan skulle leda till en generellt restriktiv inställning till att låta politiska partier och deras ungdomsförbund verka i skolan och medverka i undervisningen, avslutar Åsa Nilser (FP).
Åsa Nilser, ledamot Skolnämnden
tisdag 26 januari 2010
Saab- bilen i folks hjärta
Saab ligger nära människors hjärta, i går föll nog många glädjetårar ifrån många svenskars ögon när beskedet kom att Saab får fortsätta sin verksamhet. Idag uttalade även Spyker att de vill se en expansion och just nu känns det mycket positivt. Även gårdagens lönebesked var glädjande, inte varje dag det kommer en så stor löneförhöjning gratis. Det fjärde jobbskatteavdraget är en bra efterjulklapp.
fredag 8 januari 2010
Det finns inget som heter överintag
Återigen har jag varit och debatterat friskolor, med Moderaterna som har en vänsterinriktad uppfattning, dvs de anser att antalet elever på friskolorna ska beslutas i samråd med kommunen, vilket är befängt.
Se min artikel i dagens Falukuriren www. dt.se/nyheter/falun/article554830.ece
Se min artikel i dagens Falukuriren www. dt.se/nyheter/falun/article554830.ece
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
