Spariver

Ibland vet man inte vad man ska tro. Budgetarbete är inte enkelt, och i december går det inte att göra några omsvängningar till nästa år, att förändra strukturer tar tid.

Finanskrisen försämras av Sveriges utanförskap i Euron

Se

http://www.dalademokraten.se/Opinion--Kultur/Oss-Dalfolk/42334/11/86177/Bara-staten-tar-ansvar/

http://www.dalademokraten.se/Opinion--Kultur/Debatt/Euron-ger-trygghet--efter-finanskrisen/

Min nya text:

Svar till Peter Hultqvist (15 nov)
Peter H berör 93 års finanskris. Men att jämföra den med dagens finanskris går inte. Den nuvarande krisen beror huvudsakligen på statlig inblandning i subventioner av bostadslån i USA. Bankkrisen 1993 var nationell och berodde på att vi hade en fast växelkurs, som försvarades med skyhöga räntenivåer. Staten har fått igen pengarna men också 150 miljoner mer än vad de gav i stöd!
Regeringen är för en aktivare finanspolitik och skrev redan i vårpropositionen 2008 att en aktiv finanspolitik är möjlig i "krissituationer eller vid kraftiga utbudsstörningar". Därför hjälper regeringen Carnegie tillfälligt. Verksamheten kommer att drivas vidare tills en annan köpare hittats precis som med Gotabanken 1993. Statens roll ska vara att sänka räntan för att minska inflationen och ge utrymme för möjliga investeringar och inte att förvalta banker på längre sikt.
Svenska staten är Sveriges största företagsägare. 54 företag/koncerner förvaltas varav 40 företag ägs helt och 14 tillsammans med andra (nov 2007). 170 000 är anställda i dessa bolag. Om SBAB säljs har staten fortfarande flera företag att förvalta.
Kronfallet har sedan mitten av augusti 2008 varit sex procent gentemot euron ('devalvering'). Men vi importerar inflation till Sverige nu genom högre importpriser och försvårar och fördröjer den räntesänkning vi alla längtar efter. Extra säkerhetsmarginaler behövs för företag som handlar mellan Sverige och andra länder. Dessa extra marginaler blir en konkurrensnackdel. Det leder till större arbetslöshet än vad vi annars skulle ha haft.
När det verkligen gällde fanns det beslutskraft i eurosamarbetet. När euroländerna gemensamt genomförde sitt åtgärdspaket hävdes den akuta fasen i finanskrisen. Euron behövs men först ska folket säga sitt i en folkomröstning.
Åsa Nilser (fp), Falun

Lärarutbildningens fel att vi får dåliga lärare

ärarutbildningens fel att vi får dåliga lärare

Dagens lärarutbildning innehåller för lite ämneskunskaper- det talas däremot om hur lärare ska lära ut. Försvaret brukar vara att det är kreativa och entreprenörstänkande elever som premieras. Men varför har då inte Sverige högsta antalet entreprenörer? Vi ligger sämre till än vår nordiska länder vad gäller entreprenörsskap.

Mål, betyg och ämneskunskap tycks vara tabubelagt att tala om på dagens lärarutbildningar.

Om en dag på landstinget

Idag trodde jag att landstingsledningen skulle presentera ett realistiskt budgetförslag med radikala förslag som skulle innebära verklig bantning av budgeten, men döm av förvåning fick jag höra gammal skåpmat. Inget var nytt vad gäller förslagen, och orealistiska förslag haglade fram.

Mitt hopp om att landstinget ska klara detta försvann direkt!

Regionalpolitik istället för vård

Det finns många frågetecken att rätta ut anser vi i Folkpartiet efter måndagens presentation av landstingstvätten inför landstingsstyrelsen. Vi känner oss inte nöjda med de svar vi fått hittills. Framförallt gäller det kostnaderna, omvärldsbevakningen men också kring själva tvätten.

Tvätt består av olika saker, exempelvis lakan och filtar respektive arbetskläder. Det finns tvätterier som bara tar lakan och filtar. Andra tar arbetskläder. Vi vet också att det finns mindre tvätteriföretag i Dalarna och vi anser att en delad order skulle vara möjlig.

Vi undrar vilka anbud har tagits in från andra intressenter. Dessutom har vi funderingar kring följande: Hur stor är tvättmängden, 1000 ton eller fler? Hur mycket kostar textilierna i nyinköp? Tvätten levereras ut idag till övriga enheter i landstingets regi internt. Är de nuvarande lokala transporterna i Landstingets regi miljöcertifierade? När kvalitetsgranskades investeringsbeloppen för de olika två interna förslagen: Falun och Fredriksberg? När det gäller transportkostnaderna är det 2008 års siffror som ligger bakom, med tanke på stadigt ökande bränslepriser undrar vi om siffrorna stämmer.

Inför det ekonomiskt svåra läge som vi befinner oss med framtida investeringar på ca 1 miljard de närmaste tre åren undrar vi: Är landstingets roll numera att agera i regionalpolitiska frågor?

Åsa Nilser och Bo Brännström (fp)

Fakta:

Investeringar

Falu lasarett 800 milj

Mora lasarett 120

Ludvika 30

Kris i landstinget

Nu är det kris i landstinget, förutom att det lutar åt ett rejält minustecken verkar majoriteten inte ta saken på allvar.

Enda sättet att försöka kom åt saken är att titta på utfall, varför har det blivit så här?Rannsakning bör ske inåt och att söka orsakerna inom landstinget.

Det som är helt avgörande om en organisation ska fungera är att det finns incitament till att förändra men det finns det inte enligt den medarbetarenkät som genomfördes.

Dessutom saknas förtroende för ledningen.

Att verka som regionalpolitiker är en sak när tvätten kommer i fråga, håller med Christer Gruhs.

Åsa

Om sjukvården i Dalarna i den kommande regionen

Christer Gruhs skriver i dagens Falukuriren att "Läkarbristen kan i generella termer inte heller skyllas på den regionala landstingsledningen. Över hela landet är efterfrågan på läkare större än tillgången".

Vi har stor brist på läkare i Dalarna. Ännu större än närliggande län. Lönen brukar vara viktig när en läkare söker jobb.Läkarna i Dalarna har nu fått ett ekonomiskt fördelaktigt avtal och ligger numera i fas med närliggande län lönemässigt.

Vi i Folkpartiet har länge förstått att orsaken till att vi har brist beror på ledningen i Landstinget.
Läkare vänder sig ofta till oss och beskriver att de vill följa utvecklingen inom forskningen men nekas av sina chefer. Patienter hör också av sig och berättar om dåligt bemötande och långa vårdköer.

På Landstinget Dalarna får vi fler och fler tjänstemän och det anställs även annan vårdpersonal. Landstingshuset sprängs och desperata chefer vill att vi i oppositionen ska trängas ihop i de minsta rummen i hela landstingshuset. Jag frågade en tjänsteman som jobbat i huset många år om han visste hur många som jobbar där men han visste inte. Krisstrateg och ekonomistrateg samt tidigare barnstrateg,(barnombudman även kallad tidigare) är bara några exempel på nya tjänstemän som kliver in i landstingshuset. Krisstrateg förstår jag att det behövs efter Gagnefskatastrofen, informationen ut till de övriga sjukhusen var patienter skulle skickas när de skulle till Falun var dålig. Ekonomstrateg förstår ni att det behövs om ni läser nästa stycke.

Naturligtvis påverkar allt det här det dåliga ekonomiska resultatet med bara en vinst på 44 miljoner för 2007. På mindre än en månad "försvann" nästan 110 miljoner. Novemberprognosen som presenterades strax före jul avlöstes av ett extrainkallat finansutskott några veckor senare då det dåliga resultatet presenterades. Vid förra landstingsstyrelsen reviderades 2007 års budget, just det 2007 års budget reviderades i januari 2008!!

Den riksbekanta Ken Swedenborgsaffären är ytterligare ett bevis på landstingsledningens misslyckande som fortfarande sätter sina spår. Tjänstemännen vankar i korridorerna under landstingsfullmäktige och undrar alltid vilket beslut som togs när jag som tjänsteman träffar på dem efter lf. En Ken borta blir det oppositionens förslag som vinner. Och hittills har Ken inte varit på plats ett helt lf. Ett landsting med ett majoritetsråd, finns inte på något annat ställe i hela Sverige. Warren Willey har en uppgift, att se till att Ken Swedenborg finns på plats och trycker på rätt knapp under beslutsärenden i landstingsfullmäktige. Det stuvas rejält om i lf:s dagordning så att beslutsärenden ska komma tidigt, interpellationer och motioner kommer alltid sist på dagordningen, det är maktutövning på hög nivå.

Att ta bort vårdköerna och se till att det finns tillräckligt med läkare är däremot en landstingspolitikers viktigaste uppgift. I Dalarna är vårdköerna längre än på andra håll och läkarbristen större, särskilt inom psykiatrin. Inom folkpartiet tycker vi att det är ett högt prioriterat område och vi måste göra mer än vad som görs i dag.

När läkarna själva svarat på enkäter säger de följande:

Vad läkare inte vill ha :

* Långa beslutsvägar

* Brist på vidareutbildning

* Brist på tillåtande av alternativa driftsformer

* Dålig lön

* Dålig kompetens hos övriga läkare

* Brist på handledning

* Lite friskvårdspengar

* För få karriärmöjligheter

* Brist på erfarenhetsutbyte

* Brist på samarbete mellan vårdcentraler och de olika sjukhusen

* Dålig psykosocial arbetsmiljö

Så länge Landstinget Dalarna inte kan uppfylla läkarnas krav kommer läkarbristen bestå.

Om omdömen i grundskolan

Pernilla Olin har rätt, själva huvudtanken med förslaget ”en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen”, vilket Regeringens förslag egentligen heter, kom aldrig fram i radiodebatten mellan Claes Jacobsson (m) och Ingrid Stenvall, Lärarförbundet.

Precis som jag betonade häromdagen i Falukuriren är det viktigaste att föräldrar, elever och lärare får reda på om eleven uppnått sina mål. Folkpartiet har hela tiden sagt att bedömningen skall vara framåtsyftande och syfta till att stimulera fortsatt lärande genom att lyfta fram styrkor och svagheter under hela läroprocessen. Forskning visar att den person som får återkoppling genom dialog om vad den har lyckats med alternativt kan göra bättre utvecklas som människa. Den bedömda personen egna tankar om sin egen kunskapsutvecklig är av stor vikt vid bedömningen. Myndigheten för skolutveckling ska plocka fram underlag till stöd för lärare. Skolverket ska också följa upp tillämpningen

Pernilla Olin efterlyser nationella direktiv och krav som stöd för bedömningen. Utifrån den lagstiftning som vi har idag går inte det. Varje skola utformar sin egen läroplan utifrån de centrala läroplanerna, LPF94 (gymnasiet) och LPO94 (grundskolan, sameskolan och specialskolan) samt utifrån den lokala kommunens skolplan.

I Folkpartiet diskuteras om skolan bör förstatligas vilket skulle vara den enda lösningen på att få nationella betygskrav. Det borde vara självklart att bostadsorten inte ska spela någon roll för vilken kvalitet på utbildningen man får. Det borde också vara självklart att ett betyg motsvarar samma kunskapskrav oavsett var i Sverige man bor. Rapporter från både Skolverket, SCB och Riksrevisionen visar att stödet till elever varierar mycket mellan kommuner och att betygskraven är olika, även inom samma kommun.

Åsa Nilser

Ledamot i skolnämnden, Falun